Ja, definitivt. Ögruppen har en lång vintradition. Under 1500- och 1600talen hittade vi här den viktigaste exportören till Europa och kolonierna i Amerika. Men sedan….
Nu är kanariska viner på frammarsch igen. Gammal terräng återtas.
De första vinstockarna kom till Tenerife under andra halvan av 1400-talet. Det var också på Tenerife, som den blomstrande vinindustrin uppstod. Exporten gick till Europas furstehus, till förmögna människor, som köpte och konsumerade i stor skala. Vinexporten var framgångsrik och skapade förmögenheter. Förutom till Europa så gick exporten även till de europeiska kolonierna på den amerikanska kontinenten.
Men kanariskt vin dög inte bara till att dricka. I England dränkte man George Plantagenet, hertig av Clarence i ett fat med kanariskt vin, framställt på druvan Malvasía. Bakgrunden var följande. Vi har hamnat mitt i Rosornas krig. Inblandade är förutom George även hans bröder, Richard hertig av Gloucester samt Edward IV. Alla intrigerade mot alla och det slutar så illa att George, som växlat lojalitet åtskilliga gånger,
kommer att dränkas i ett fat med vin. Sant eller inte, men det sägs att liket inte var halshugget, vilket var den gängse metoden för adelsmännen att få sitt liv avslutat.
I slutet på 1400-talet skrev William Shakespere sitt mästerverk Henrik IV. Det knyter an till händelserna i den engelska inbördeskriget, det så kallade Rosornas krig. Bland huvudpersonerna återfinns de tre i ovanstående stycke. Men det intressanta är att kanariska viner är omskrivna i Shakespears verk.Ett citat ur Henrik den fjärde: ”but, I´faith you have drunk too much canaries, and…”.
Det kanariska vinet, ett vitt vin, med sötma, gjord på druvan Malvasía hade gott rykte och som kärt barn också många namn, som till exempel bara Malvasia, Canary, Orotava. Det sistnämnda efter exporthamnen på Tenerife.
På den amerikanska marknaden vann de kanariska vinerna framgångar. Benjamin Franklin ska ha handlat med kanariska viner med en sådan framgång, att han kunde hjälpa till med att finansiera det amerikanska frihetskriget.
I slutet av 1600-talet tar engelsmännen full kontroll över den kanariska vinhandeln. Därmed tog man även hand om vinsterna. Transporterna över haven tilläts bara gå på engelska kölar, vilket gjorde att avsaknaden av konkurrens drev upp fraktpriserna. Engelsmännen tog även ut exporttull på vinerna, vilket ytterligare drev upp priset på vinet. Det totala monopolläget kom slutligen att praktiskt taget kväva vinindustrin på Tenerife. Vinindustrin kom att vara avskuren från exportmarknaderna ända fram till slutet på 1900-talet.
Men oaktat den engelska kontrollen av kanariska handeln så lyckades ändå kanariska viner nå den amerikanska kontinenten. Det var möjligt därför att den engelska kronan var upptagen med problemet med upproriska amerikaner, som sökte självständighet i de engelska kolonierna. Benjamin Franklin ska ha handlat med kanariska viner med en sådan framgång, att det kunde hjälpa till med att finansiera det amerikanska frihetskriget. (I bilden nedan ses B Franklin sittande i vänstra raden som nummer två i samband med att Georg Washington läser upp självständighetsdeklarationen)
Under 1700 och framåt så fortsatte naturligtvis kanarierna med odlingen av vin, men för domestik konsumtion. Den kanariska ekonomin var starkt präglad av isolering, självhushållning och små omständigheter. Det senare ledde till stor utvandring till Västindien och Sydamerika. Kontakterna med Sydamerika var inget nytt, eftersom Kanarieöarna redan från början var den sista stationen för alla spanska expeditioner till Sydamerika.
Under både första och andra världskrigen så kom Kanarieöarna att hamna i blockad. Det var England, som till varje pris inte ville att öarna skulle bli tagna av Tyskland och kunna tjäna som fientliga flottbaser. Det fick även det en oönskad inverkan på den kanariska ekonomin. Efter andra världskriget så började turistindustrin att utvecklas, vilket ledde till att intresset för den agrara sektorn blev klent. Folk tjänade bättre, och framför allt enklare, sitt levebröd i den nya turistindustrin. Därmed började en avfolkning på landsbygden. Även vinodlingar kom att läggas i träda.
Det dröjde ända fram till 1990-talet innan det började hända nya saker inom vinodlingen på öarna. Men det berättar jag om i nästa avsnitt.
Kanariskavingårdar 